Austrian born 1834 - died 1892  Related Paintings of Leopold Carl Muller :. | Flood | Monforte Altarpiece | rain, steam and speed | Boulevard | Moon night |
Related Artists:
James Monroe
(April 28, 1758 - July 4, 1831) was the fifth President of the United States (1817-1825). Monroe was the last president who was a Founding Father of the United States, and the last president from the Virginia dynasty and the Republican Generation. His presidency was marked both by an "Era of Good Feelings" a period of relatively little partisastrife and later by the Panic of 1819 and a fierce national debate over the admission of the Missouri Territory. Monroe is most noted for his proclamation of the Monroe Doctrine in 1823, which stated that the United States would not tolerate further European intervention in the Americas. Born in Westmoreland County, Virginia, Monroe fought in the American Revolutionary War. After studying law under Thomas Jefferson from 1780 to 1783, he served in the Continental Congress. As an anti-federalist delegate to the Virginia convention that considered ratification of the United States Constitution, Monroe opposed ratification, claiming it gave too much power to the central government. Nonetheless, Monroe took an active part in the new government and in 1790 he was elected to the Senate, where he joined the Jeffersonians. He gained experience as an executive as the Governor of Virginia and rose to national prominence when as a diplomat in France he helped negotiate the Louisiana Purchase in 1803. During the War of 1812, Monroe held the critical roles of Secretary of State and the Secretary of War under President James Madison. Facing little opposition from the fractured Federalist Party, Monroe was easily elected president in 1816, winning over 80 percent of the electoral vote. As president, he sought to ease partisan tensions and embarked on a tour of the country. He was well received everywhere, as nationalism surged, partisan fury subsided and the "Era of Good Feelings" ensued. The Panic of 1819 struck and dispute over the admission of Missouri embroiled the country in 1820.
k. e. jansson
Karl Emanuel Jansson, född 7 juli 1846 i Finström, Åland, död 1 juni 1874 i Jomala, var en åländsk konstnär. Han var näst äldst av sju syskon. Han far, Jan Jansson, var en bonde i Pålsböle. Sina konstnärliga inspiration fick han av sockenmålaren G Kjellgren, vid sex-sju års ålder, när han där lärde sig att läsa och skriva. Efter avlutad skolgång sattes han i skomakarlära. Efter ett år drogs han till Kjellgren och fungerade som hans hjälpreda. Kyrkoherden Frans von Knorring såg i slutet av 1859 några av hans teckningar. Han sände några till Finska Konstföreningens direktion och lovordade Karl. Förening gav ett bidrag för att kunna studera vid Finska Konstföreningens ritskola i Åbo, under ledning av Robert Wilhelm Ekman. Av Ekman fick han husrum, rit- och målningsmaterial och en hel del extra undervisning. Karl gjorde stora framsteg under de 2 åren han målade med Ekman. Jansson flyttade hösten 1862 till Stockholm, för att kunna utvecklas mer som artist, och inskrevs som elev vid Kongl. Akademin för de fria konsterna. Han tog anatomiexamen 1863. Han levde under svåra ekonomiska förhållanden och hade svårt att sälja sina verk. Jansson fick hård kritik för de målningar han sände hem, exempelvis, Babian ätande en råtta, och konstföreningen betraktade dem med avsky. Han började då kritisera sig själv allt mer och mer, och den inställningen behöll han. Han fick inte den uppmärksammad han behövde. Tavlan Den förlorade sonens återkomst, belönades med ett pris. Han avslutade sin utbildning vid akademien 1867 med mycket beröm. Jansson lyckades utverka statsstöd för studier i Dusseldorf och reste dit på hösten 1868. Han åkte hem igen sommaren 1870 och tillbringade ett år på Åland innan han återvände till Dusseldorf. Han var nu märkt av en tilltagande lungsjukdom. De sista verk han fullbordade var Talmannen och En slant i håven. För att lindra sin sjukdom reste han till Rom i mars 1872. Efter några månader åkte han runt till olika kurorter (Davos, Meran) men inget förbättrade hans tillstånd. Efter en liten tid i D??sseldorf kom han hem till Åland sensommaren 1873. Karl flyttade in på Jomala gård, där lagman Lönnblad och hans fru tog hand om honom. Han målade några verk, vilka blev ofullbordade. På dödsbädden fick han veta att han belönats på världsutställningen i Wien för sina konstverk Klöveress och Talmannen, samt att han blivit medlem i konstakademin i Sankt Petersburg. Han dog 1 juni 1874, inte ens fylld 28 år.
Enoch Seeman
Enoch Seeman the Younger was born in Danzig, now Gdansk, Poland, around 1694. His father, also Enoch was born around 1661, and the Seeman family were painters. Having been brought to London from his home of Flanders by his father in 1704, the younger Seeman's painting career as we know it began with a group portrait of the Bisset family in the style of the portraitist Godfrey Kneller, now held at Castle Forbes in Grampian, Scotland, and dated by an inscription 1708. As a painter to the British royal court Seeman the Younger completed portraits of George I, in 1730, in the robes of his coronation and of George II some years later. The first of these pictures is held at the Middle Temple in London, England, and the second is at Windsor Castle in Berkshire, England, part of the royal collection. In 1734, Seeman painted a portrait of Jane Pratt Taylor, daughter of Lord Chief Justice John Pratt. The portrait was sent to William Byrd, II of Westover, in Virginia, where it became part of the largest colonial portrait collection of the early eighteenth-century. The painting is now part of the collection of the Virginia Historical Society. The Yale University Art Gallery owns a portrait of Elihu Yale in 1717 by Seeman and the Metropolitan Museum in New York, USA owns his rendering of Sir James Dashwood, described by the Grove Dictionary of Art as 'Exceptionally lively'. Also by Seeman the younger, Abraham Tucker in 1739 at the National Portrait Gallery in London, England, and various copies of sixteenth and seventeenth century portraits. The National Trust owns two examples of this set of his work - at Dunham Massey in Cheshire, England, a copy of a portrait of Lady Diana Cecil, and at Belton House in Lincolnshire, England, of Lady Cust and her Nine Children.